Min Julkalender

A/N:

Det här är första kapitlet i min julkalender som heter "A big hug for christmas". Vad ska jag säga,, handlingen är en liten kärlekshistoria, resten får ni läsa er till.
btw, så kan jag inte påstå att jag är så där jätte nöjd med de inledande kapittlena, det känns som att det hela utvecklas till något mycket bättre och mer "beskrivande" än de inledande. Men i alla fall, jag hoppas det finns folk som kommer gilla den och läsa och komentera :D

just det! jag ber om ursäkt för mina stavfel men jag skyller lite på mitt skrivprogram som ÄLSKAR särskrivning

så nu ska jag inleda med mitt vanligaste uttryck när det gäller noveller..


Läs, njut och kommentera här har ni del 1 - En julklapp

Del 1 - En julklapp

TOM

- Hej, du! Jag lägger min hand på axeln som tillhör en brunhårig tjej som står och tittar på örhängen. Hon rycker förvånat till och vänder sig hastigt om.

- Shit vad du skräms! Säger hon och sätter handen mot hjärtat.

- Oj! Sorry, jo till saken. Du tror inte du skulle kunna hjälpa mig att hitta en present? Jag vet att du inte jobbar här, eller gör du det? Hastigt lät jag min tunga vidröra ringen i min underläpp samtidigt som jag avfyrade en av mina gnistrande blickar.

- Sant, jobbar inte här, dårå? Hon rynkar sina ögonbryn lite gran och tittar smått förvirrat smått intresserat på mig.

- Jo alltså, jag måste hitta en julklapp, till min bror, som älskar smycken, och jag vet inte vad jag ska köpa! OCH det är minst 30 personer i kö redan! Jag framhäver ett lätt desperat ansiktsuttryck och försöker med hjälp av någon sorts tankekontroll övertala henne att hjälpa mig.

- Okej, men du borde väl känna din bror bättre än vad jag gör. Hon ler lite samtidigt som hon flyttar sig en bit bort ifrån stället med de dyra örhängen hon just granskat.

- Jag é dig evigt tacksam! strålar jag.

- Ta det lugnt, vi har inte hittat någonting än. Vad hade du tänkt för prisklass? Det mesta här inne är äckligt dyrt!

- Pengarna spelar ingen roll, det viktigaste är att det är någonting han inte redan har, kom så letar vi. Utan att tänka så fattar jag tag i hennes hand och drar med henne till ena enden av butiken. Vi börjar här och jobbar oss ditåt. Jag nickar bort åt andra hållet medan jag ler lite och skjuter upp kepan en bit.

- Okej! Förtfarande förvirrad följer hon med mig till den bortre delen där de har ringar och halsband för killar.

1 timme senare!

- Han kommer älska det! Nu strålar jag verkligen på riktigt.

- Det var så lite så, men dyrt vart det! Hon ler lite generat.

- Strunt i det, jag har råd. Jag flinar lite och byter snabbt samtalsämne. Vad heter du då, det kanske jag borde frågat tidigare men jag ver verkligen desperat efter en julklapp. Jag ser lite skamset på henne.

- God dag min bäste herre mitt namn är Noelle! Hon strålar av energi när hon checkt sträcker fram handen mot mig.

- Så Noelle är frökens namn! Säger jag med "gammaldags" stämma i rösta.

- Hur var herrns namn? Hon niger lite.

- Tom var namnet! Jag ler och bugar djupt.
- Okej skämt åtsido! Hennes bubblande skratt rammalr ur hennes mun när hon slår sig ner på en bänk just utanför butiken.

BILL

- Men kom då såskopp! Suckar jag tyst för mig själv. Varför ska man alltid måsta vänta på den lilla pojken! Långt borta skymtade jag tillslut en välbekant kille med välbekant gångstil.

- Tjena bro! Tom slår sig ner på stolen mittemot mig och dricker djupa klunkar ur min cola flaska.

- Det é tacken för att man fått vänta! Säger jag surt och rycker åt mig min flaska igen.

- Sorry Bill men det e faktiskt inte mitt fel att jag är sen. Säger han urskuldande.

- Nähä, vems är det då? Mitt kanske! Morrar jag.

- Tänk för att det är så, ditt fel. När jag möter hans blick möts jag även av ett stort grin.

- Hur fan kan det va mitt fel!?

- Det är väl inte mitt fel att du måste ha en julklapp och inte fan va det så lätt att hitta något som du inte redan har eller som var för fult.

- Jaja! Suckar jag, va ska vi fika?

- Inte vet jag vad du vill ha men jag vill ha en cola och någon bakelse! Hela Toms ansikte spricker upp i ett jätte leende och jag kan inte låta bli att slratta åt min brors stora aptit.

NOELLE

Några dagar efter jag träffat pojken som hette Tom åker jag in till shopping centret igen för att hitta någonting som jag kan bära på familjens julfest, dit alla pappas vänner kommer. Jag strosar runt bland klädbutikerna när någon plötsligt lägger en hand på min axel.

- Men se är det inte fröken Noelle! framför mig står han och bugar sig djupt.

- Du måste sluta skrämmas Tom! skrattar jag.

- Förlåt. Han ser genast väldigt generad ut.

- Behöver du hjälp igen, till flickvännnen den här gången?

- Nej, har ingen flickvän. Han ler och sätter sig ner. Jag såg dig och ville bara tacka än en gång för hjälpen och undrar om det finns nått jag skulle kunna hjälpa dig med? Gentjänst du vet.
-Vet inte riktigt... jag måste funderar en stud. Jag vet! utropar jag plötsligt och skiner upp.

---

Peace out, och glöm inte att slänga in en kommentar ;)

p.s dagens lucka hör till min del. Ds