Min Julkalender

A/N
Hej! Jag inser att denna julkalender börjar bli väldigt... "tjejigt", åt det extrema hållet. Hm, när hände det?

Kapitel 3
"Egentligen ska man aldrig snacka religion med Eddie. Han blir liksom bara tyst och säger inget mer."

"Jaså", sa jag.

Sophie och jag pulsade oss igenom den nyfallna snön på väg till Eddies hus. Sophie var hyperglad över att jag ville följa med, hon tog små skutt med fötterna med jämna mellanrum. Jag hade egentligen ingen större lust att träffa den där Eddie och ännu mindre komma hem till honom, men nu hade jag ju faktiskt lovat så det var bara att hänga på. Sophie pladdrade på om deras senaste låt, Together with Mary, som tydligen skulle vara jättebra. Jag lyssnade bara med ett halvt öra samtidigt som jag gick igenom tyskaglosorna i huvudet.

Eddies hus visade sig vara stort och modernt. Enorma fönster prydde bottenvåningen och jag undrade i mitt stilla sinne hur någon skulle vilja bo såhär som i ett akvarium.

Sophie ringde på dörrklockan och la sedan örat mot dörren.

"Han spelar redan", sa hon förnöjt och ryckte upp ytterdörren, "då hör han ingenting."

Jag kände mig nästan som en inbrottstjuv när vi hängde av oss jackorna och gick nerför källartrappan. Jag kunde inte hjälpa att tänka att allting i det här huset var fint, prydligt och avskalat och stylat. Tja, bor man i ett akvarium måste man väl ha ett fint innehåll att visa upp, antar jag.

Jag gick efter Sophie in till ett stort rum i källaren. Där fanns säker tio olika instrument, en pösig soffa och ett bord som liknade en liten bar. Mitt i rummet stod en lång och smal kille och spelade ett komplicerat gitarrsolo i högsta hugg. De svarta lockarna dansade på huvudet och de chokladbruna fingrarna rörde sig snabbt över strängarna. Mitt hjärta fick nästan en chock när han vände sig om och jag såg hans ansikte - han var bara så snygg. Mörka ögon, rak näsa, fyllig mun. Det kändes nästan som en sån där värdelös kärleksfilm när huvudrollsinnehavarna träffar varandra för första gången. Plötsligt går allt i slow motion och någon vacker melodislinga sipprar ut genom högtalarna... Okej, jag erkänner, jag drabbades av ett äkta chick flick moment. Men med det utseendet kunde det faktiskt inte hjälpas.

"Hej", sa Eddie med en beslöjande röst. "Jag hörde inte att ni kom."

"Tjena", svarade Sophie och log som vanligt. "Det här är Marielle."

"J...hej", sa jag och bet mig i tungan. Det var nära att jag hade sagt "jaså" på grund av min plötsliga romans.

"Kul att du kom", sa Eddie och jag märkte att han hade en hes röst. Sexigt. "Sophie, vi måste verkligen spela nu, jag har gjort musiken till den där texten du skrev."

"Du menar Together with Mary? Wow, jag bara måste få höra!"

Jag slog mig ner i soffan och satte mig lyckligt tillrätta och lyssnade när Eddie började spela en mystisk och tilldragande melodi. Jag skulle kunna sitta och lyssna hela kvällen.